En Jättes pånyttfödelse

16.05.2022

En jättes födelse
Jättar i olika skepnader har fyllt historien genom alla tider. De har uppträtt i myter och sagor och ibland varit onda och stundtals goda.
Här nedan följer en berättelse om tillkomsten av en märklig jätte, född direkt ur den småländska steniga teg, som i allra högsta grad karaktäriserar det småländska höglandet.

Berättelsen tager sin början i Holma där Johan August Jonsson föddes på Holma Mellangård den 20 december 1855. Han bildade familj tillsammans med Ida Sofia Karlsdotter, bördig från Bringetofta.
Dottern Signe Maria Viola föddes i Båckarp den 14 april 1903. År 1908 flyttar familjen till Röd i Rössby rote i Sandsjö socken.
Dottern Signe Maria Viola gifter sig 1927 med Anton Lagerqvist och flyttar in hos honom i Röd. De får tillsammans fyra döttrar namnen Asta, Maj-Lis, Elvy och Gun.

Johan och Sofia framlevde sina dagar bondesverige och Johan arbetade vid sekelskiftet 1800/1900 med jordbruk, smedarbete samt tillfälliga påhugg. Ett sådant var ett åsänkningsuppdrag i Säveda i Bringetofta socken. Det var ett tungt och oerhört slitsamt jobb för Johan, som endast hade att lita på sin egen muskelkraft.
- Ack, om jag hade varit en jätte ändå, tänkte Johan.
I sin ensamhet gick Johan där och funderade, klurig som han var så började en ide´ ta form i hans skalle.
- En jätte! Det var väl ingen dum ide´? En jätte, som skulle kunna ta itu med dessa förgrymmade stenar, som hela tiden hindrade hans arbete och tarvade en förflyttning.
Någon jätte fanns inte i trakten och därför tog jätten form endast i Johans egen fantasi, men idén växte till en bild av ett redskap, som om den fungerade som Johan trodde skulle revolutionera arbetet med de tunga stenbumlingarna.

Eftersom Johan hade kunskaper och färdigheter i både smedens och mekanikerns yrke så började han på Häggs mekaniska verkstad vid Strömslund i Långaholms rote, Sandsjö socken förfärdiga en modell till sin ide´.

År 1902 stod den färdig för beskådan och en stolt Johan Jonasson kunde visa upp hur han både kunde hissa upp stora stenblock, med hjälp av block och talja, men också medelst hjul förflytta sitt omfångsrika arbetsredskap.
Han döpte sin skapelse till "Stenjätten", en jätte, som kunde lyfta många gånger tyngre bördor än den starkaste karl i hela socknen, ja i hela världen.
Begrep Johan vilken oerhörd uppfinning, som han hade kommit på? Nej, något patent tog han aldrig och därmed lämnade han ut sin uppfinning till allmän efterapning. Själv kunde aldrig Johan slå mynt av sin uppfinning utan fick nöja sig med den hjälp han hade av den vid sina senare arbetsuppdrag.Vid den här tiden arbetade det en smedgesäll på Häggs mekaniska verkstad, vilken ofta deltog i Johans arbete med "Stenjätten". Plötsligt flyttade han hastigt "hem" till Åsenhöga i närheten av Gnosjö och det är mycket troligt att han där berättade och deltog i arbetet med att kopiera Johans uppfinning.
Det är också mycket troligt att Johans "Stenjätte" är prototypen för den storskaliga produktion av Stenjättar, som sedan kom igång runt hela vårt land.
År 1930 restes en minnessten över "Stenjättens" uppfinnare. På stenen ristades inte Johan Jonsson namn in utan där kom att stå Johannes Bengtsson, Bro, Södra Hestra, som 1903 lär ha fått idén till jätten och som tydligen lanserade den på marknaden några år därefter.

Kanske skulle "Johan ifrån Holma" fått äran med sin uppfinning, tillverkad på Häggs mekaniska verkstad vid Strömslund i Långaholms rote, Sandsjö socken år 1902?

Räddningsaktion nr 1
Ebert Sjöberg, som är född i en banvaktsstuga i Röd, tar en dag under 1990-talet kontakt med sin kamrat Sven Danielsson.
- Hej Sven! Jag har fått reda på att döttrarna till Anton Lagerqvist har en stenjätte i sitt hem. Jag vet att ni i Sandsjö Hembygdsförening är intresserade av gamla redskap. Jag har pratat med systrarna Maj-Lis, Gun, Asta och Elvy, som känner till ert intresse för bygdens historia och dess personer.

- Tack för att du ringde! Självklart är vi intresserade av Stenjätten. Kan vi komma ut och titta på den?
- Ni är hjärtligt välkomna och jag ska fixa en träff med flickorna.!

På så sätt kom det sig att Sven Danielsson och Ebert Sjöberg hämtade upp Georg Fors och tillsammans for de ut till "Flickorna i Röd".

Flickorna tog emot de tre herrarna och Georg Fors satte genast igång att intervjua Anton Lagerqvist om stenjättens historia.

Vid en snabb okulärbesiktning visade sig Stenjätten vara i tämligen gott skick, trots sin nästan hundraåriga levnad. Tyvärr låg den under mängder av ved, så det bestämdes på plats att så fort veden var ute ur vedboden så skulle Stenjätten hämtas.

Så gjordes och Lennart Andersson i Norra Sandsjö renoverade pietetsfullt den gamle jätten till en fullt värdig medborgare i Sandsjö Hembygdsförenings digra samling av arbetsredskap.
År 2002 var Lennart klar att leverera jätten, som därmed fick en hedersplats framför Häggs gamla smedja, som hade flyttats till ett läge där den ingick som del i AB Svenska Möbelfabrikerna.
Där tronade jätten ända tills Hembygdsföreningen flyttade till nya lokaler vid Snickargatan. Där monterades den ner och lades öppen för väder och vind, vilket betydde att den så småningom endast blev en skugga av sin forna stolthet.

Räddningsaktion 2

DEN GAMLE "JÄTTEN" FÅR NYTT LIV

Gömd och glömd har den gamle "Jätten" legat på bakgården till Hembygdens Hus. Sedan den år 2002 renoverades första gången av Lennart Andersson i Norra Sandsjö har den under åren fallit i glömska. Relikerna av "Jätten" fanns emellertid kvar, om än i miserabelt skick. Nu har flinka och kunniga händer tagit sig an uppgiften att återigen försätta honom i stridbart skick.

Några medlemmar ur Sandsjö Hembygdsförening tyckte att det skulle vara en alldeles förträfflig galjonsfigur att resa upp framför hembygdsborgen, den gamle stenjätten. Vem skulle kunna klara att utföra en rekonstruktion med hjälp av Lennart Anderssons tidigare arbete och Sven Danielssons tillgängliga bildmaterial?

Efter mycken tankemöda fann föreningen en perfekt rekonstruktör i Jan-Åke Rosenqvist. Jan-Åke är en känd tusenkonstnär, som efter en noggrann granskning av materialet åtog sig uppgiften.

- Jag behöver en hantlangare och medarbetare! Tommy skulle du kunna tänka dig att hjälpa mig?

- Självklart gör jag det, svarade Tommy.

Tommy Olofsson är en stadig besökare på Hembygdens Hus och det är inte första gången han erbjuder sina tjänster.

De båda killarna känner varandra sedan lång tid tillbaka genom otaliga cykelmil tillsammans på de småländska vägarna.

Arbetet kom fort igång och efter att ha fått tillgång till det virke som en gång Billy Larsson mätt upp och fått tillsågat av Sune Kling, så framskred arbetet i snabb takt. Virket hade Arne Engqvist en gång sågat ner i Hembygdsparken i Nyholm. Jan-Åke har under arbetets gång fått tillfälle att använda sina färdigheter både som träsvarvare, metallarbetare och konstruktör.

Idag kan besökare på Hembygdens Hus följa hur den forna ståtliga jätten sakta växer fram och man ser tydligt hur den är tänkt att användas.

När arbetet är färdigt kommer stenajätten att placeras framför Hembygdens Hus och besökare kan få sig till livs historien om hur Johan Jonsson, från Svinås, Holma, på Häggs mekaniska Verkstad vid Strömslund, vid sekelskiftet 1800-1900 uppfann denna praktiska och mobila lyftkran.

När Du läser detta är Stenajätten invigd och tronar utanför Hembygdens Hus vid Snickargatan 6 i Bodafors. Promenerar Du, cyklar eller åker förbi kan Du kasta en blick på Johan Jonassons skapelse och böja Ditt huvud i respekt för en klurig smålänning ifrån Holma by.