Första kvinnliga journalisten kom från Sandsjö

I Södertälje lyfts arvet efter Wendela Hebbe fram. Hon anses nämligen vara den första kvinnliga journalisten i Sverige. Men där hon växte upp - i Norra Sandsjö - flagnar minnet av den som banade väg åt kvinnor inom journalistiken.

Wendela var första dotter till prästen Samuel Åstrand och Maria Lund. Hon föddes i Jönköping, men växte upp i prästgården i Norra Sandsjö. Och denna plats fick en särskild plats i hennes hjärta. I husförhörsboken från 1815-1824 uppges hon heta Wänla. I officiella protokoll ska hon vara född den 9 september 1808. Men i samma bok står det 8 september. Fadern som var både lärd och begåvad kallade sina tre döttrar fröknarna Frågvis, Näsvis och Envis. Wendela var den första. Hon hade läshuvud, humor, finess och var musikalisk.

Biskop Esaias Tegner besökte Norra Sandsjö på 1820-talet och blev underhållen av döttrarna med musik och sång. Vid ett senare besök hade Wendela klätt ut sig till nunna och Tegner hängde biskopskorset på henne för att fullända utstyrseln. Han blev ganska omedelbart fäst vid den vackra och charmfulla flickan. I hennes minnesalbum skrev han en vers om att livet är både verklighet och poesi: "Lycklig den som får förena bägge i din famn en gång."

1832 gifte sig Wendela med godsägaren Clemens Hebbe. Några år senare fick han ekonomiska bekymmer och gjorde konkurs. Clemens lämnade sin fru ensam med deras tre döttrar och flydde utomlands. Wendela fick försörja familjen och flyttade till Jönköping 1839 började undervisa i musik och teckning. Den 26 år äldre Biskop Tegner skrev till henne. Bland annat dikten Varningen med lovsång till den sinnliga kärleken och avvisandet av "munkmoralen". Det är rätt tydligt att biskopen var ute efter andra saker än Wendelas vänskap. Men hon avvisar honom på ett snyggt sätt och erbjuder honom just vänskap. Två år senare flyttar hon till Stockholm.

Hon fick anställning som översättare av Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta på hans bokförlag. Men arbetsuppgifterna blev fler och hon gled in i tidningen. Hon skulle med dagens yrkeskategorier ha varit kulturredaktör. Wendela delade Hiertas liberala politiska åsikter och vurmade för att man skulle hjälpa de som hade det sämst i samhället.

Många menar att Wendela Hebbe var den första i Sverige med att skriva socialjournalistik. Texterna om utsatta personer brukade avslutas med att hon skrev var personen bodde så att folk skulle kunna skänka en slant. Även i böckerna dök hennes omsorg och sociala engagemang upp. Hon skrev bland annat om nykterhetsrörelsen och fattigvårdsfrågor.

Förhållandet mellan Wendela och Lars Johan Hierta växte till kärlek. Hon skiljde sig inte från sin man Clemens, men levde äktenskapslikt med Aftonbladets grundare. 1852 födde hon en son. Men för att undvika uppståndelse - med ett utomäktenskapligt barn - föddes sonen i Paris. Han fick inte heta Hierta i efternamn. Han upptogs senare som adoptivbarn under namnet Edvard Faustman. Wendela bodde en tid granne med Carl Jonas Love Almqvist och de umgicks som vänner. Han gjorde ett stort intryck på hennes författarskap. Och hon brevväxlade med både honom och Biskop Tegner.

Då och då dök barndomen i Norra Sandsjö prästgård upp i hennes texter. Litteraturkritiker har ofta lyft fram just dessa delar som extra detaljrika och beskrivande. I några artiklar i Aftonbladet 1843, En prestgård i Småland, gav Wendela en kärleksfull och tjusande bild av sitt barndomshem och sin tidiga ungdom. Utmärkt i sin detaljrika realism och fina humor är skildringen av biskopsbesöket, då hon träffade Biskop Tegnér för första gången.

Hennes författarskap räknas inte till de större. Hennes språk, böcker och musik har inte åldrats med charmfull patina, utan bleknat. Hennes livsgärning bör ändå lyftas fram. Hon var en inspirerande kraft i kulturlivet och hon banade väg för andra kvinnor inom journalistiken. Det finns få berättelser om hennes vedermödor att få erkännande för sitt arbete. Istället beskrivs ofta hennes utseende och charm, mer än hennes arbetesinsatser. Man kan därför ana att, trots sitt förhållande med ägaren av tidningen, var det svårt att få det erkännande hon förtjänade. Wendela Hebbe avled 27 augusti 1899 i Stockholm.

I Södertälje, där hon hade sitt sommarhus finns idag föreningen Wendelas vänner, som köpt och bevarar huset och arvet efter henne. Föreningen delar också ut Wendelapriset till det bästa skrivna socialreportaget. I Södertälje finns också Wendela Hebbes gymnasium.

I Norra Sandsjö socken har hon kanske inte fått den uppmärksamhet hon förtjänar. Men du som läst denna text vet nu lite mer om vem hon var. Du vet att det var i skuggan från klocktornet och prästgården hon lekte. När hon drömde sig bort - eller tillbaka i tid - landade hon oftast i Norra Sandsjö. Och genom att vi vet, hedrar vi också hennes livsgärning.